Det här med text under konstruktion

Det är oftast inte vackert att se på i början. Det finns en anledning till att begreppet "Shitty first draft" är utbrett. Kanske finns det några författare där ute som värker fram sina texter ord för ord och liksom ulkar upp dem i en perfekt följd som aldrig behöver petas i, men jag har hittills inte träffat någon sån. Jag själv är definitivt inte sån. Det som kommer ut är helt enkelt en jävla röra som måste nystas upp, knådas, vridas ur och piskas i form. Andra och tredje versionen är lite bättre, men fortfarande är det som att irra runt på Ikea när de precis har möblerat om. Att redigera sitt eget material kan få en att vilja leta upp sig själv för ett par månader sedan och ta sig i örat. Till exempel skulle jag gärna vilja veta hur Tidbeck tänkte när hon använde ordet "rör" i olika former 60 gånger på 120 sidor. Dessutom tycker jag att Tidbeck kan ta och skärpa sig vad gäller beskrivningar med passiv röst. Eller att det blir Kaurismäki-overkill när folk hela tiden står och ser på varandra i tystnad.

Å andra sidan är det mycket jag är rätt nöjd med i just den här texten. Som snustorra beskrivningar av hygienprodukter baserade på svampextrakt och kålrötter. Eller vilka lekar som är godkända att leka i rekreationshallarna, när det är veckoslut och alla ska ha skojigt. Men som sagt. Tidbeck alltså. Det blir elkrage på om du skriver "rör" en gång till.